Jag var väl i 16-17 årsåldern när jag svarade på en annons i tidningen. Det var en folkskolelärarfamilj i Rosenholm som ville ha ett hembiträde. Jag kom dit för att titta på platsen och familjen ville se mig. Det var frun jag träffade och hon var trevlig och familjen bodde i en villa. Frun frågade ut mig, vem jag var och vilka släktingar jag hade. Efter en stund gick hon ut och då såg jag att hon lagt en femkronorssedel på bordet som stod framför mig. Efter en stund kom hon tillbaka. De femkronorna låg kvar. Var detta ett sätt att pröva ärligheten hos en flicka hon skulle ha i sin tjänst. Jag fick inte jobbet och det sörjde jag inte över.
Nästa jobb var hos en högre officersfamilj i Karlskrona. Jag kom dit för att se på jobbet och att familjen ville träffa mig. Även här träffade jag bara frun och familjen bodde i ett stort hus i centrala staden. Frun frågade allt möjligt om mig. Även här skulle ärligheten prövas. Frun gick ut och en 10-kronorssedel låg på bordet. Sedeln låg kvar då frun kom tillbaka.
Detta jobb fick jag heller inte. Dessa båda fruar var lika i sitt beteende. Jag kan vara glad över att inte fått något jobb hos så misstrogna fruar!
- Anna Johnsson-Hoffstedt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar